Brottmål
Brottmål är rättsliga ärenden som rör påstådda brott, där du som privatperson anklagas för att ha begått en straffbar handling. På MundeAhlberg antar vi rollen som både offentliga försvarare och målsägandebiträde. Som offentliga försvarare hjälper vi dig om du är misstänkt för brott, från mindre förseelser till allvarligare. Som målsägandebiträde står vi vid din sida om du har blivit utsatt för brott och behöver juridisk representation.
Kontakta oss för mer information och för professionell och pålitlig juridisk hjälp. Vi är här för att värna om dina rättigheter och navigera dig genom den rättsliga processen.
Kontakta oss så berättar vi mer
Du kan kontakta oss på 031-701 54 90, info@mundeahlberg.se eller genom vårt formulär under kontakt.
Hur vi kan hjälpa dig med straffrättsliga ärenden i Göteborg
Säkerställande av rättigheter för den som står anklagad i ett brottmål är en grundläggande princip inom rättssystemet. Vi på MundeAhlberg tror på rättvisa och respekt för individens rättigheter och värnar starkt om principen om att alla är oskyldiga tills motsatsen är bevisad. Vårt engagemang sträcker sig bortom enkom juridisk representation; vi är dedikerade till att försvara straffrättsliga principer och säkerställa att varje individ behandlas rättvist inom rättsväsendet. När du kontaktar oss för hjälp är det vår prioritet att se till att du känner dig stöttad och trygg under hela rättsprocessen.
Kostnad, rättshjälp och rättsskydd
Om du är misstänkt har du som regel rätt till en försvarsadvokat som bekostas av staten, det vill säga en offentlig försvarare. Du har även rätt att anlita en privat försvarare, men måste då själv stå för kostnaderna. Även kostnaderna för målsägandebiträde betalas av staten. Vidare har du alltid rätt att önska en specifik advokat som försvarare eller målsägandebiträde. Att önska en advokat nära dig har många fördelar, både praktiska och ekonomiska. Vi är främst verksamma i Göteborg, men vi välkomnar och tar oss ann uppdrag från hela Sverige.
Om brottmål
Brottsbalken utgör kärnan i svensk straffrätt och reglerar olika brott och påföljder, med straffskalor som sträcker sig från böter till fängelsestraff. Inom straffrätten utgör brottmål en central del av rättssystemet, där målet är att utreda och bedöma misstänkta brott samt tillämpa lämpliga påföljder. Brottmål involverar olika aktörer, rättsprinciper och processer för att säkerställa en rättsenlig hantering av brottsliga handlingar.
Processen i brottmål
Brottmål inleds ofta med en polisutredning, en så kallad förundersökning, när en misstanke om brott har framkommit. Polisen samlar bevis och utreder för att fastställa om det finns tillräckliga grunder för åtal. Det kan ske genom till exempel förhör, undersökning av brottsplatsen och en teknisk utredning. Åklagaren, som representerar staten, tar sedan beslut om åtal ska väckas baserat på polisens utredning och bedömning av ärendet. Åklagaren lämnar in åtalet, även kallat stämningsansökan, till den första instansen. För mål i Göteborg är första instans Göteborgs Tingsrätt. I de flesta fall håller domstolen därefter en huvudförhandling där rätten prövar om åklagaren, med hjälp av utredningen, kan bevisa att den åtalade begått det brott som påstås.
Vid vissa fall, generellt när det rör sig om mindre allvarliga brott, kan domstolen göra en prövning enbart baserat på fallets handlingar. När domen är meddelad skickas den till den tilltalade och till målsäganden. Domen kan överklagas inom tre veckor; vid överklagan går målet till hovrätten. Om domen inte överklagas inom tidsfristen vinner den laga kraft, vilket innebär att den blir gällande. Vi kan bistå dig under hela processen, från anhållande och häktning till rättegång, såväl som vid ett eventuellt överklagande av en dom.
Straffrättsliga principer
Några av de viktigaste straffrättsliga principerna är proportionalitet och likabehandling, för att säkerställa att påföljderna är rättvisa och anpassade till brottets allvar. Dessa principer bidrar till en rättvis och balanserad rättsskipning inom det svenska straffrättssystemet.
Förmildrande och försvårande omständigheter
Vid bedömningen av påföljder kan förmildrande respektive försvårande omständigheter tas i beaktande. Faktorer som tidigare brottslighet, motiv, skada för offret och graden av uppsåt kan påverka den slutliga straffnivån. Förmildrande omständigheter kan omfatta allvarlig provokation eller bristande personlig utveckling hos den som begått brottet, medan försvårande omständigheter exempelvis kan vara att gärningspersonen uppvisat särskild hänsynslöshet eller utnyttjande av någons skyddslöshet eller beroendeställning. Även brottets motiv kan utgöra en försvårande omständighet, såsom att motivet var att kränka någon på grund av ras, hudfärg, sexuell läggning, etniskt ursprung eller liknande.
Fler kompetensområden
Kontakta oss så berättar vi mer
Du kan kontakta oss på 031-701 54 90, info@mundeahlberg.se eller genom vårt formulär under kontakt.
Vanliga frågor & svar
En individ som är anklagad för ett brott, oavsett dess art eller karaktär, åtnjuter rättigheter enligt såväl svensk lagstiftning som Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR). Kärnan i dessa rättigheter är garantin för en rättvis och opartisk rättegång, där domstolen förväntas följa straffrättsliga principer och säkerställa en korrekt bedömning av alla bevis och argument. En central rättighet är möjligheten till juridiskt försvar, vilket innebär rätten att ha en försvarare som kan ge adekvat rättslig representation under rättegången. För att säkerställa att den anklagade fullt ut kan förstå och delta i rättegången ges rätten till tolk vid behov, såväl som tillgång till alla relevanta handlingar som är väsentliga för målet. Principen om en rättvis rättegång omfattar garantier för att alla parter får tillfälle att presentera sina argument och bevis, samt att dessa bedöms korrekt av domstolen. En av de mest fundamentala rättigheterna är principen om att vara oskyldig tills motsatsen är bevisad, vilket innebär att bevisbördan ligger på åklagaren, som måste bevisa skuld bortom rimligt tvivel.
Inom straffrätt utgör anhållan och häktning två distinkta juridiska åtgärder, med skilda syften och juridisk kontext. Anhållan är vanligtvis en åtgärd som vidtas vid ett tidigt skede i brottsutredningen och det används som ett verktyg för att temporärt hålla en person frihetsberövad i avvaktan på förhör och vidare utredning. Syftet är att underlätta polisens utredningsarbete. Beslut om anhållning fattas av åklagare, som därefter fattar beslut om häktning inom tre dagar. Häktning däremot, är en åtgärd som kräver ett beslut från en domstol. Det sker vid senare skeden i straffprocessen och innebär att en misstänkt person kan frihetsberövas under en längre tid, vanligtvis under den pågående rättsliga processen. För att besluta om häktning krävs tydliga skäl, såsom risk för flykt eller förstörelse av bevis. Båda åtgärderna syftar till att balansera individens frihet med samhällets intresse av att utreda och lagföra brott.
Inom ramen för rättssystemet har parter i ett brottmål rätt att överklaga en dom för att få den prövad i högre instans. Denna process utgör en central aspekt av rättssäkerheten och möjliggör för enskilda att få ytterligare rättslig prövning av sin sak. I ett brottmål är tingsrätten vanligtvis den första instansen som utfärdar domar. Om någon av de inblandade parterna finner anledning att ifrågasätta eller överväga en ändring av tingsrättens dom har de rätt att överklaga beslutet. Överklagandet lämnas in till hovrätten, som utgör nästa instans i överklagandeprocessen. Det finns sex Hovrätter, och Hovrätten för västra Sverige ligger i Göteborg. Hovrätten granskar noggrant de presenterade argumenten och överväger om det finns skäl att ändra eller upphäva tingsrättens dom. Den högsta instansen i överklagandeprocessen är Högsta domstolen. HD ger endast prövningstillstånd i de fall där målet har ett vägledande intresse eller bär på principiellt värde.
När en person döms för brott kan tidigare domar påverka straffets nivå, så kallad straffmätning, eller vilket straff personen får, det vill säga påföljden. Vid bedömningen av huruvida tidigare brottslighet bör påverka straffets omfattning, särskilt straffmätningen, beaktas specifika faktorer. Dessa inkluderar bedömningen av den tidigare brottslighetens omfattning, tidsspannet mellan de olika brotten, samt om den tidigare brottsligheten är liknande eller om den innefattar särskilt allvarliga handlingar. Om exempelvis en tidigare påföljd var böter, kan en situation med återfall resultera i att bötesbeloppet vid det nya brottet blir högre. Vid övervägandet av tidigare brottslighet spelar tidsaspekten en väsentlig roll. Den grundläggande principen är att brott som begicks för mer än cirka 4 år sedan saknar relevans vid bedömningen. Brott som begicks för en längre tid sedan påverkar därmed varken straffmätningen eller valet av påföljd. Denna ansats syftar till att säkerställa en rättvis och proportionerlig bedömning där varje enskilt fall bedöms med hänsyn till dess unika omständigheter.
MundeAhlberg hittar du på adressen Kronhusgatan 7, i närheten av Gustav Adolfs torg och Nordstan, bredvid Kronhusbodarna. Närmaste hållplats är Brunnsparken och Lilla Bommen.
